Syftet med arbetet var att genom analys av nationella och Lokala styrdokument samt enkätsvar från lärare i Idrott och Hälsa reda ut hur väl lärarnas sätt att bedöma stämmer med de nationella betygskriterierna.De metoder som använts är frågeenkät till lärare i ämnet Idrott och Hälsa och textanalys av de nationella och Lokala styrdokumenten.Huvudresultaten är att lärarna bedömer efter något andra grunder än de som sägs i de nationella styrdokumenten. Nationella och Lokala styrdokument skiljer sig mycket lite åt. Lärarna verkar ha svårigheter med att tolka styrdokumenten.Den allra viktigaste slutsatsen som kan dras är att även om styrdokumenten stämmer väl överens så bedömer lärarna efter andra grundprinciper. Framförallt är elevens kämparanda viktig för ett godkänt betyg trots att detta inte nämns i de nationella styrdokumenten..

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka vilka olika uttryck för svenskämneskonceptioner som finns i styrdokumenten samt i 15 lokala kursplaner för grundskolans senare år i ämnet svenska. Ämneskonceptionerna undersöks genom ett antal kriterier som vi hämtat och sammanställt ur befintlig litteratur. Analysen börjar med undersökning av den nationella kursplanen i svenska samt Lpo94 och följs av undersökningen av de utvalda lokala kursplanerna för att avslutas med en jämförelse mellan de båda. Resultatet pekar på stor splittring i ämnessyn i såväl styrdokumenten som i de olika lokala kursplanerna, både inom enskilda och vid jämförelse av olika dokument. De dominerande ämneskonceptionerna skiljer sig åt mellan styrdokument och deras lokala uttolkningar..

Syftet med uppsatsen är att inventera förekomsten av lokala arbetsplaner i historia på gymnasieskolor i Skåne kategorisera dem, och titta på anledningar till att utformningarna skiljer sig åt, eller varför kanske arbetsplaner saknas. Arbetet inleds med en titt på nationella styrdokumenten och vad de förtäljer oss om lokala arbetsplaner i enskilda ämnen och vad planerna bör innehålla. De lokala arbetsplanerna kategoriseras och analyseras utifrån ett antal kriterier. Frånvaron av arbetsplaner behandlas också. Resultaten pekar på stora brister i skolornas rutiner.

I skolan ska elever utveckla sin kunskap. I vilken utsträckning så sker ska bedömas av lärarna. Dessa bedömningar ska ske i enlighet med Lpo -94 och utifrån direktiv från Skolverket. Likvärdig bedömning är dock svårt att uppnå och Skolverket menar därför att det lokala arbetet med att, lärare tillsammans, tolka de nationella styrdokumenten är av avgörande betydelse. Denna uppsats har som syfte att få ökad insikt i hur detta arbete gestaltar sig.

Syftet med vår uppsats var att undersöka hur styrdokumenten har påverkat Montessoriskolor och kommunala skolors lokala arbetsplaner. Vi har även tittat på hur de har tolkat kunskapsbegreppet såsom det framställs i Lpo 94, i ämnet svenska. Dessutom har vi undersökt om man kan finna likheter/skillnader mellan de hur olika skolorna har tolkat de centrala styrdokumenten i sina lokala arbetsplaner, i ämnet svenska. Resultaten visar att det inte finns några direkta skillnader mellan hur Montessoriskolor och kommunala skolor tolkar styrdokumenten. De lokala arbetsplanerna i ämnet svenska är, trots den stora frihet som våra styrdokument ger skolorna, förvånansvärt lika varandra.

Denna uppsats undersöker lärares syn på hur det centrala kursplanemålet ?Eleven skall (?) kunna tillämpa grundläggande regler för språkets bruk och byggnad samt vara medveten om skillnader mellan talat och skrivet språk,? (SV1201) realiseras i undervisningen i svenska A på gymnasiet. Den undersöker också hur detta mål konkretiseras i skolors dokumenterade lokala tolkningar. Metoden är framförallt kvalitativ där vi intervjuar lärare både muntligt och med hjälp av en enkät. Vi gör också en egen analys av lokala dokumenterade tolkningar.

De 16 nationella miljömålen som antagits av Sveriges riksdag ska fungera som riktlinjer för det svenska miljöarbetet. Arbetet med miljömål har decentraliserats från nationell till lokal nivå, där det är kommunerna som förväntas delta i miljömålsarbetet genom att utforma lokala miljömål som är anpassade till den egna kommunens förutsättningar. Det finns inga riktlinjer för hur det lokala miljöarbetet ska se ut, lika lite som det finns några sanktioner för de kommuner som inte arbetar med miljömålsfrågor. Ambitionen är att i denna uppsats undersöka vilka effekter, för- och nackdelar som denna decentralisering av miljömålsfrågor har medfört i syfte att undersöka om decentralisering alltid leder till ett bra miljöarbete.Den teori som uppsatsen utgår från är vertikal decentralisering, där makt och ansvar förflyttas från nationell till lokal nivå. Som empiriskt underlag används styrdokument från Norrbottens fjorton kommuner och utgångspunkten är att styrdokument för lokala miljömål är en första förutsättning för möjligheten att bedriva ett ändamålsenligt miljöarbete.

Uppsatsen har inriktats på att analysera och tolka ansvarsfördelning från stat till individ för att därigenom utröna vem eller vilka som idag är ansvariga i gymnasieskolans organisation. Då läroplanerna är de styrdokument som uttalar skolans officiella syn på individens ansvar, har vi valt att undersöka relationer och intentioner mellan den nationella läroplanen för de frivilliga skolformerna och lokala planer. Genom att problematisera ansvarsfördelningen har även andra områden tangerats, vilka i förlängningen relateras till ett mer övergripande skol- och samhälleligt sammanhang.Eftersom studien hade sin grund i och byggde på att jämföra, analysera och ställa utvalda dokument mot varandra, genomfördes en kvalitativ textanalys för att på så sätt uppnå syftet.Studien visar på att ansvarsfördelningen i dagens gymnasieskola är ett komplext problem. Vår slutsats är dock att synen på vem eller vilka som är ansvariga i lärandeorganisationen skiljer sig åt emellan den nationella läroplanen och de lokala planerna. Den nationella läroplanen beskriver att rektor i egen person besitter ett utskrivet ansvar, något som ej återspeglas i de lokala planerna.

Syftet med denna uppsats har varit att beskriva det formella uppdraget avseende den individuella utvecklingsplanen och utröna hur lärare menar att de arbetar i enlighet med detta. Valt fokus var grundskolans tidigare år, från skolår ett till sex. Undersökningen genomfördes i tre delar, där litteraturgenomgång, dokumentstudie av statliga, kommunala och Lokala styrdokument samt intervjustudie med sex lärare, ingick. Lärare har ett likvärdigt statligt uppdrag men berörs av kommunala och Lokala styrdokument som utformats på olika vis och som fokuserar på olika saker. Resultat visar att lärarnas förståelse för uppdraget skapas i processen för införandet.

I det här arbetet synliggörs våra styrdokument på skolans område, de statliga, kommunala och lokala, utifrån den tes/fråga som lyder; ?Tar man grundläggande värden på allvar? Tar man barns frågor om livet, på allvar?? En presentation av respektive dokument och en kompletterande intervju med den pedagogiska ledaren/rektorn på en skola analyseras och sammanfattas. Undersökningens huvudresultat är som följer; Vardagstillvaron och den sociala gemenskapen är viktiga som utgångspunkt för samtal, reflekterande och kunskapsutveckling.Barns/vuxnas syn på medmänniskor är mycket viktigt - det utvecklande mänskliga mötet. Synliggör värden, normer, tankar och idéer och våga visa att du söker svar. Begrepp och värden är otydligare i den kommunala skolplanen och den lokala arbetsplanen.Grundtanken med arbetet är att följa idéer och tankar som är presenterade i våra styrdokument.

Denna uppsats undersöker lärares syn på hur det centrala kursplanemålet ?Eleven skall (?) kunna tillämpa grundläggande regler för språkets bruk och byggnad samt vara medveten om skillnader mellan talat och skrivet språk,? (SV1201) realiseras i undervisningen i svenska A på gymnasiet. Den undersöker också hur detta mål konkretiseras i skolors dokumenterade lokala tolkningar. Metoden är framförallt kvalitativ där vi intervjuar lärare både muntligt och med hjälp av en enkät. Vi gör också en egen analys av lokala dokumenterade tolkningar.

Tolkning av styrdokument är del av en lärares vardag, men innebär för den skull inte att det är en enkel uppgift. Ett av de krav som lärare måste uppfylla med sin undervisning är att utbildning ska vara likvärdig varhelst i landet den anordnas. Det är just denna problematik som undersökningen berört, med syftet att undersöka likvärdigheten mellan olika lokala dokument för kursen estetisk verksamhet, och då specifikt inom ämnet bild. För att undersöka detta har gymnasieskolor kontaktats i två län med förfrågan om deltagande via bidrag i form av berörda lokala dokument. Resultatet har sedan analyserats utifrån vilken kunskapsprofil som dominerat i dokumenten samt hur likvärdiga dessa kan sägas vara.

När älgskötselområden fick registreras 1992 skrev regeringen att de lokala samråden i jakt och viltfrågor skulle intensifieras. Lokala samrådet är en partsammansatt grupp som har till uppgift att försöka enas om ett gemensamt förslag angående förvaltning och tilldelning av älg. Syftet med studien var att analysera lokala samrådets funktion, älgskötselområdens roll i lokala samrådet samt älgskötselområdens deltagande i de lokala samråden. Undersökningen utfördes med hjälp av litteraturstudier. För att få en djupare förståelse i ämnet intervjuades fyra tjänstemän som har mycket kunskap i ämnet.

Under hösten år 2011 ska nya styrdokument implementeras i samtliga grundskolors verksamhet. Den kommande kursplanen för ämnet idrott och hälsa är strukturerad efter tre centrala innehåll, varav friluftsliv utgör ett av dessa tre. Syftet med denna studie är att synliggöra lärare i idrott och hälsas förhållningssätt till begreppet friluftsliv och dess formuleringar i nuvarande och kommande styrdokument för undervisningen i grundskolans årskurs 6-9 inom ämnet idrott och hälsa. Studien bygger på en textanalys av lokala kursplaner och intervjuer genomförda med lärare i idrott och hälsa verksamma på grundskolor inom Mälardalsregionen. Resultatet visar att lärarna anser att friluftsliv inte är något exklusivt som behöver bedrivas särskilt långt bort från skolan.

De lokala kursplanerna i bild står i centrum för denna studie. Syftet är att utifrån tio lokala kursplaner beskriva, analysera och tolka bildämnets innehåll. Syftet är även att belysa och problematisera bildämnets innehåll i spänningsfältet mellan tradition och förnyelse utifrån de lokala kursplanerna. Arbetet syftar vidare till att bidra till en fördjupad diskussion om vad bildämnet kan innehålla för att målen skall nås i undervisningen så som de formuleras i nationella styrdokument.Studien består i sin helhet av tre delar; kategorisering, analys och tolkning. I den första delen studerar och kategoriserar jag texternas olika delar i förhållande till tradition och förnyelse.